Det är över nu….

Nu har den sista versen sjungits ut för denna höst! De sista bilderna på den vackra hösten knäppts och nu stundar vinterbilder för några månader framåt! Idag är världen vit utanför mitt fönster och jag har känslan av jul inuti mig! Känslan av jul som finns inuti mig är den som jag har kvar i minnet från jag var liten! De jularna när jag åkte med min pappa på juldagsmorgonen till skogen för att hitta den perfekta granen. Känslan av längtan efter alla paket och värme och gemenskapen som julen var! Känslan av när hela världen var vit och granen lyste varmt upp det inbonade huset! Det var väldigt längesen en julafton var så för mig och de senaste årtiondena har varit mest ångest. Och ändå är det den längtan, den lyckan om vad julen borde vara som jag grips av när den första snön kommer!

I år är det en lite annorlunda känsla som också dyker upp! Jag har alltid älskat vintern och längtat efter den första snön och inte kunnat bärga när jag sett de första flingorna sakta dala ner utan kastat mig ut och njutit av dem! I år…är känslan…lite kallare! Det är med en uns av ångest jag ser de kalla, snöklädda månaderna framför mig! Det stör mig att jag och min kropp inte vill samma sak! Jag älskar vintern och snön och allt som har med det att göra! Jag älskar den krispiga kylan som får mig att njuta, bli glad och känna mig levande! Tyvärr tycker min kropp helt annorlunda och vill ha värme! Kanske är jag schizofren…min själ och min kropp är två personer? De har i alla fall två helt skilda mål och önskningar i livet och jag är emellan…men vem jag är vet jag inte!

Nu är i alla fall snön här och bilderna som kommer komma ur kameran kommer vara vinterbilder! Oavsett vad kropp eller själ tycker om det! Om jag inte ska utveckla studion och börja försöka hitta intresset för det…..