Jag var och hälsade på min mamma igår och vi satt och fikade! Hon hade Snuttis i knät! Jag bestämde mig för att åka hem så hon sade till Snuttis att det är nog dags att resa sig från stolen! Vi vet inte vad som sedan hände men Snuttis bet mamma hårt i handen! Kanske blev kissen rädd eller överraskad (hon är nästan 14 år) men hon bet så hårt så det knastrade sade mamma! Det syntes knappt någonting utanpå mer än liiite blod men hon sade att det gjorde jätteont! :O(
Idag när hon vaknade hade handen svullnat massor och hon hade fortfarande jätteont så hon fick åka direkt till läkaren och få stark penicillin för enligt den läkaren har katter ett starkt gift i munnen som är jättefarligt! Och blir det inte bättre innan söndag måste hon åka in till akuten med det! Stackars min mamma!
Så snälla…håll tummarna för att det ska bli bra med denna medicin och svullnaden och värken ska försvinna snart! :O(
Kerstin - Självklart håller jag tummarna och hoppas att det hjälper med penicillin.
Vilken fin mamma du har.
Ha en fin helg.januari 17, 2009 – 10:21 f m
Anneli - Tack Kerstin! Svullnaden är lite värre idag och jag är orolig för henne! Men jag hoppas det löser sig och blir bättre till i morgon! Och ja…visst är hon fin min mamma! :O)))
Ha en fin helg du också!
kram!januari 17, 2009 – 2:00 e m
Matilda - Oj, hoppas att det går bra för din mamma!
Vad fint porträtt du har på henne också!
Mvh Matildajanuari 17, 2009 – 2:23 e m
Ditte - Ett vackert ansikte har din mamma! Verkligen.
Det var inget tal om stelkrampsspruta?
Hoppas svullnaden lägger sig under dagen och att hon inte har alltför ont.
Sicken liten kisse, så får man väl inte göra! Kanske kom svansen i kläm, eller tassen….för jag är säker på att Snuttis inte brukar bitas, väl?
Nåväl, hoppas solen skiner på dig och att lördagen är bra.
Kram! / Dittejanuari 17, 2009 – 2:41 e m
ulrica - Jag håller alla tummar för att värken och svullnaden försvinner snart.. men jag förstår inte varför inte sjukvården rekommenderade en akut stelkrampsspruta?! Det ska man ju ta direkt om man blir biten av ett djur.
Ditt porträtt av din mamma är fantastiskt. Helsike vilken fotograf du blivit! Jag är djupt imponerad och sååå glad att jag ”lärt känna” DIG!
Kramjanuari 17, 2009 – 8:20 e m
mojje - Ajdå, vilken otur men som du säger katten kanske blev rädd. Självklart håller jag en tumme eller två för att det ska ”rätta” till sig…
Morganjanuari 18, 2009 – 12:20 e m