Kategoriarkiv: Melcher

Idag….

…skulle finaste Melcher ha blivit 8 år! Tyvärr blev han sjuk och somnade in för två månader sen! Det gör ont när jag skriver detta men jag vet att om jag är ledsen så är min mamma ännu mera hjärtesorgsen! Melcher var hennes bästa vän och jag vet att saknaden efter honom har lämnat ett stort hålrum! Men idag minns vi honom, som alltid, ljust! Han var världens finaste kille! Så snäll…den vänligaste kissen på jorden! Han var blyg och tydde sig inte till vem som helst men de som fick komma honom nära visste…

Melcher hade tre systrar och de mår fortfarande bra hoppas jag! Jag hoppas att Saga, Alice och Vichy hade en underbar 8-årsdag med massor av gos, godsaker och kärlek!

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Vackra Melcher finns inte mer

Livet är verkligen orättvist! Melcher blev bara 8 år. Han fick diagnosen njurfel för ganska exakt ett år sedan men blev bättre från det. Men samma tid som förra året blev han sämre igen och i fredags åkte vi in med honom till veterinären. Då ville han inte längre gå ut…han ville bara ligga stilla…inte äta….han hade tappat livsgnistan. På morgonen på fredagen hade han lagt sig i mammas famn!

Melcher var egentligen inte min katt. Det var mammas katt. Jag har fött upp honom och Meches mamma finns fortfarande och mår bra. Men Melcher var mammas katt. Mammas bästa vän! Hon älskade Melcher. Det var hennes stolthet! Det var hennes pojke! Jag vet att hon sörjer honom djupt! Jag sörjer honom massor men jag kan förtränga det då han inte bodde hos mig. Men hon märker av hans ickefinnande hela tiden! För han var en katt som märktes…trots att han var väldigt mild! Han var så snäll…den snällaste kissen på jorden! Han skulle aldrig kunna göra någon illa! Han älskade att bli kliad bakom örat! Han gillade att gå ut och bara vara!

Nu har hans hjärta slutat slå! Nu är hans kropp i jorden och vår fina Melcher finns inte er! Men i våra minnen lever han vidare och genom bilderna! Han var en fantastiskt vacker katt!

Jag älskar dig Meche! Var du än är just nu! Och vi, både mamma och jag, saknar dig av hela våra hjärtan!!

När jag ser på bilderna slår det mig….det är helt ofattbart!! Melcher finns inte mer! Denna vackra, milda, ljuvligt snälla kisse finns inte mer! Sorg! :O(

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Fantastiska Meche!

Meche är sjuk. Han har en njursjukdom som gör att han inte mår topptrim. Han går på kontroller (det känns igen) och senaste gången var faktiskt hans njurvärde bättre! Hoppas verkligen att det går åt rätt håll och blir ännu bättre. Tyvärr var ett annat värde sämre men det tänker jag blunda för lite…i alla fall för stunden. Vi övervägde om han skulle börja med en medicin. Det skulle vara en tablett och min mamma tvekade för hon kan inte ge Meche, eller någon katt, en tablett. Det krävs definitivt både teknik och mod för att lyckas med det. I alla fall med vanliga katter! Det är inte heller bra om det blir en kamp varje kväll för att få i  honom tabletten. Det är inte bra när man är nedsatt. Men vi bestämde oss för att prova och jag gav Meche tabletten de första kvällarna. Den tredje kvällen tänkte jag att jag lägger bara fram den och ser vad som händer! Något jag inte testat tidigare! Meche, som är den kräsnaste som finns, och förmodligen svinhungrig för han får bara njurfoder och det är han inte jätteförtjust i, tyckte det var JÄTTEGOTT med medicinen! Han skulle lätt kunna äta hela asken! Och nu har det gått minst en vecka och varje kväll, kommer han gladeligt och vill ha sin medicin. Det fanns inget för mamma att oroa sig för. Meche är fantastisk och medicinen går lätt i! Nu gäller det bara att den hjälper också!!

Visst är han vacker vår fina Meche?
Han är en blåmaskad Helig Birma som är ganska precis 7 år.
Han behöver alla tum- och tasshållningar för honom som går att uppbringa!

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Melcher är sjuk! :O(

För en månad sedan, ganska exakt, så åkte vi in till veterinären med Melcher, för han hade magrat massor och dessutom tappat livsgnistan. Han orkade ingenting! Han orkade inte ens bli rädd för det han brukade bli rädd för…han bara satt och avvaktade…knappt intresserad! Han åt mindre och mindre och från att ha varit en som åt sparsamt så åt han i princip ingenting! Rädslan var stor men ändå undanträngd…den låg och väntade på att få grepp om oss… Det är mammas hjärta och han betyder allt för henne!

Veterinären undersökte och tog lite prov och det visade sig att njurarna var väldigt dåliga på honom! Uppenbarligen båda eftersom värdet var så högt! Så vi fick med oss specialfoder hem och två råd: Få honom att äta lite och bara specialfoder och få upp livsgnistan på honom! Det sista är A och O för att han ska överleva!! Med sorg i hjärtat åkte vi hem med fina pojken!

Nu har det gått en månad och mycket har faktiskt vänt! Han har gått ner ytterligare säkert 300 gram men han äter, och har fått tillbaka livsgnistan. Han vill kela, han vill gå ut och han har ork att engagera sig i att leva och det känns underbart! Han är nästan helt tillbaka!

I dag är det dags att åka in för att se om njurvärdet blivit bättre. Måste erkänna att jag är nervös! Eller kanske rädd! Om det inte har förändrats hjälper inte våra insatser men han har ju blivit piggare så visst måste det ha blivit bättre!

SNÄLLA….håll alla tummar och tassar ni kan få tag i för mammas finaste Meche! Han och vi behöver stöd!!

Jag behöver massor stöd till Tufsen också….jag är så rädd…. :O(((((

UPPDATERING:


Meches värden hade tyvärr inte alls blivit bättre. Njurvärdet låg på exakt samma och denna gång tog de flera prover som visade att det hade gått långt med sjukdomen! Enligt den ena veterinären var det väldigt allvarligt och hon trodde att när det väl hände kunde det gå väldigt snabbt med försämring. Så det var verkligen inte god prognos där…och det känns så jäkla ledsamt och jag känner mig bedragen eftersom han blivit så mycket piggare av specialfodret… Jag hoppas den veterinären har fel och att han har vänt och kommer bli bättre! Eller i alla fall klara sig många år på detta sätt! Och må bra! För det känns det som han gör nu! Han njuter av livet!!!

Tufsen hade värk, så när jag bar henne illskrek hon. Hon blev sederad och röntgad och de hittade inga sjukdomar eller större fel på henne! Lite ostadiga höfter tror jag minsann veterinären sade, om jag minns rätt! Hon har fått kortison som hjälper mot värk och ska dämpa eventuell inflammation. Den kortisonen är långtidsverkande och ska räcka hela helgen så jag hoppas hon kan få må bra i helgen! I nästa vecka får vi utvärdera hur kortisonen hjälpte och hur mycket värk hon har kvar! Det positiva i allt negativa var att de tog många prover på henne och alla värden såg bra ut!! Det känns i alla fall skönt!!

De behöver fortfarande alla era tummar och tassar så snälla….tänk på dem!!

och tack alla för era tankar hittills! Det betyder oerhört mycket!

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!