Kategoriarkiv: Bina

Min fina prinsessa!

Det är nästan ett år sedan du var tvungen att lämna oss och jag saknar dig precis lika mycket nu som jag gjorde då! Du var min vackraste prinsessa och du finns för alltid bevarad i mitt hjärta! Jag hoppas att du och din son Meche är förenade däruppe i regnbågens land och har det superbra! Tills vi ses igen! <3

bina_minne_

Veckans ord – Minne

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

"LillaSyster" - Åååå så fin. Det är så sorgligt då de måste lämna oss och det svider att läas om det. För det blir ju faktiskt familjemedlemmar, de är ju så mycket mer än bara en katt. Ha en fin onsdag. Kramapril 25, 2018 – 8:32 f m

Violen på Brandholmen - Åh, din fina lilla prinsessa som du har så många fina minnen av! Rörande att läsa om din sorg och längtan efter henne.april 25, 2018 – 5:06 e m

Maria - Så fin bild på din prinsessa <3 MAn slutar aldrig att sakna de små liven…april 25, 2018 – 10:13 e m

KajsaLisa - Du framhäver din kompis fin med oskärpan, kul med löven i bakgrunden som man bara kan ana.april 25, 2018 – 11:28 e m

BP - Vilken underbar bild på din prinsessa, som är säker inpräntad i ditt minne för alltid. Har man ett husdjur så är det en familjemedlem, precis som en människa…april 26, 2018 – 12:11 f m

Anne-Mari - Forstår godt at du saknar denne skjønningen.april 26, 2018 – 9:28 e m

Ulrika B - Stämningsfull bild där de blå ögonen äter sig in i betraktaren. Bra val av skärpedjup. Snyggt med höstfärger.april 27, 2018 – 6:31 f m

By blixtra - Din prinsessa var en vacker katt.♥
Det är alltid tråkigt att förlora sina husdjur och de lämnar alltid ett tomrum efter sig.april 29, 2018 – 6:39 e m

Tomtan - Kramapril 29, 2018 – 7:07 e m

christrog - Vacker bild och vackra ord. Förstår din saknadmaj 1, 2018 – 9:38 e m

Claes - Så fin varm bild.maj 3, 2018 – 2:53 e m

gemsofmylife - Vackert minne för en mysig vän .KRAMmaj 19, 2018 – 10:26 f m

Jag saknar dig så mycket!

Min fina prinsessa som jag saknar så mycket! Hon lämnade jordelivet och blev en ängel i maj och inte en dag går utan att jag tänker på henne! Min allra första birma! Min stammoder till min uppfödning. Hon var så fantastisk! Den snällaste kissen på jorden! Också den vackraste! Hon blev 15 år och 10 månader! S*Carobb’s Sweet Bambina, min vackraste prinsessa! Du finns i mitt hjärta! För alltid!

saknardig

172: Jag saknar dig så mycket
(bild 195 av 365)

logga2017_584035ac2a6b22a6ab35e421

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Maria - Så söt och så fin! Förstår att du saknar henne.oktober 17, 2017 – 5:52 e m

Eva - Förstår dig jag har haft djur hela min uppväxt (hund) nu har vi 2 katter här hemma… söt kisse.oktober 18, 2017 – 5:29 f m

Susanne - Usch, jag vet att de är tomt då en familjemedlem går bort. Djur ger mycket glädje och stor sorg då man mister dem. Vacker kisse.oktober 18, 2017 – 5:34 f m

Marthe Charlotte Drageland - Så utrolig vakker hun var!oktober 18, 2017 – 7:53 e m

Claes - Fin bild på ”prinsessan”.oktober 19, 2017 – 10:20 f m

Maria - Vilken sötnos hon var. Birmor är så fina med sin maskning och härligt blå ögon.oktober 20, 2017 – 7:23 e m

Min vackra prinsessa är i himlen nu!

Min vackraste Bina har tyvärr lämnat oss! I tisdags somnade hon in i min famn! Hon har varit sjuk länge och nu gick det inte längre och det var helt enkelt dags! Hon visade mig det genom att gå och lägga sig i min famn där hos veterinären men det var ändå oerhört svårt att ta beslutet! Jag tvivlade på om jag gjorde rätt och jag hade så dåligt samvete att hon inte fått sin älsklingsmat den morgonen, eller att hon inte fått gå ut en sista gång! Jag vet att det var rätt beslut men det var så tungt!

Bina var min första birma, köpt 2001 i Tystberga  utanför Nyköping. Jag letade efter en blåmaskad birma och var och tittade på denna kull tidigt och fastnade fullständigt för henne! Hon var den vackraste padda man kan tänka sig och inte en dag har jag ångrat att jag valde henne! Hon har alltid varit väldigt speciell. Mycket kräsen i maten och väldigt bestämd på vad hon velat! Vi, tillsammans med Tufsen gick på promenader varje kväll runt kvarteret och det älskade hon! Hon var så duktig och inte ett dugg rädd vid möte av andra. Hon älskade att kela och ville ligga vid huvudkudden och spinna på natten! Men hon var ingen katt som man fick bära hur som helst! Då blev hon jättestel och ville ner! Däremot älskade hon att ligga på mig och sova, helst med sina tassar i mitt ansikte! Hon var en mjuk katt som tyvärr andra katter lätt bråkade med för det fanns inte en chans i världen att hon skulle ge igen! Det enda hon gjorde var att hon fräste lite och så försökte hon fly och det var så klart ännu roligare för de bråkiga katterna så efter mycket om och men fick hon flytta till min mamma där hon bodde med sin son Meche och Snuttis. Där fick hon promenera ut själv i trädgården och hon gick en tur varje dag när det var fint väder men sedan gick hon in igen! Hon lämnade aldrig tomten (mer än en gång och då gick hon långt men det var nog för att jag följde efter henne och skulle fånga henne!) Hon älskade att äta gräs och njuta av den härliga luften.

Hon var också en utställningsstjärna och hade gått så långt man kunde som fertil katt! Hade jag valt att fortsätta ställa ut henne hade det nog gått jättebra för hon var en perfekt birma och så vacker men hon fick stanna hemma i stället. Hon fick 3 kullar med fantastiska kattungar och hon var en perfekt mamma! Tyvärr fick hon något fel så hon blev infertil och då valde jag att kastrera henne och hon fick leva livets glada dagar!

Både Meche och Snuttis dog och då kände sig Bina väldigt ensam så då flyttade hon tillbaka till mig och har bott här det senaste året! Under detta år har hon varit min skugga. När jag suttit och ätit har hon velat sitta på bordet bredvid tallriken och gärna velat smaka på det mesta. I hela sitt liv åt hon bara torrfoder men det sista året ville hon ha allt jag åt! Hon hade aldrig ätit tex kött förut men det älskade hon sista året! Varje morgon kom hon till toaletten och var med tills det var dags att gå till köket och äta frukost. Där delade vi på ett kokt ägg! Sedan gick hon och lade sig och jag åkte iväg! När jag kom hem var hon den första som mötte mig och sedan var hon i min närhet hela tiden! Hennes mål var att få något gott att äta men framför allt att få kela! Det absolut bästa hon visste! Hon ville ligga i knät och få all uppmärksamhet hela tiden! Jag lade mig på sidan på soffan och hon hoppade upp och lade sig på mig och spann som en tokig och då blev hon nöjd!

Nu har jag ingen att äta frukost med längre! Jag har ingen som kommer och möter mig när jag vaknar på morgonen och jag har ingen som sitter på bordet när jag äter!

Hon var så otroligt snäll och änglalik och gjorde verkligen skäl för sitt smeknamn prinsessan. Hon var så feminin och lite pimpinett! Så godhjärtad! Så fin!

Nu har hon inte ont längre! Nu är hon tillsammans med sin son och Snuttis igen och nu kan hon springa och andas fritt och käka gräs och vara fri från smärta och sjukdom! Min vackra prinsessa!

Min älskade prinsessa Bina! Jag älskar dig så mycket och jag saknar dig massor! Det är ofattbart att du inte finns här hos mig längre! Du finns för alltid i mitt hjärta! Du var godheten själv! Du fick ett långt liv! Inte tillräckligt långt men du blev 15 år och 10 månader och du har under hela denna tid varit min prinsessa! Sov gott fina, fina Bina! <3

2001-07-02 – 2017-05-09

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Sabina - Hon var verkligen vacker <3maj 13, 2017 – 1:13 f m

Paula - Men oh så sorgligt, beklagar din förlust av en kär vän! Så tråkigt att läsa men så vackert du beskrivit ert liv tillsammans! Det värsta med djurägandet, att ta farväl. Ändå är det värt det alla gånger, jag hoppas du med tiden finner en ny härlig kompis som tar ditt hjärta med storm
Styrkekram från pörtetmaj 13, 2017 – 8:02 f m

Charlotta - Varma tankar till dig. Så sorgligt att dagen till slut måste komma när man måste skiljas.maj 13, 2017 – 12:54 e m

Renée - Du beskriver Binas liv så fint!
Man skulle önska att man slapp ta besluten eller att en fyrfota vänner fick bli minst lika gamla som en själv men sådan är inte livet. Det enda man kan göra är att vara en så god matte/husse som man förmår och veta att kompisen haft ett så bra liv som möjligt. Vår Bonzo fyllde tio häromdagen, är ganska vit i ansiktet och lite stel så visst, undermedvetet så har man ju börjat nedräkningen. Den lilla Mollie är just nu konvalecent efter en ryggoperation som vi inte vet riktigt hur det slutar……..maj 14, 2017 – 10:44 f m

Peter - Fin katt.
Kramar till digmaj 16, 2017 – 8:12 f m

Mirre - Sweetwords - Verkligen jättefina bilder och så fin missemaj 16, 2017 – 9:13 f m

Lise Aurora Brevik - Må bare fortelle deg at du er veldig flink til å beskrive og i det hele tatt skrive med tekst! veldig fint innlegg, og det var virkelig en nydelig pusekatt <3 de øynene – og bildene… Nydelige! klemmaj 18, 2017 – 9:18 e m

Anki Ai - Underbara bilder på din katt. Känner med dig, det är tungt när den oundvikliga dagen kommer. En del säger, men det är ju bara en katt, men det är en vän som man älskat som försvinner. Kram!maj 21, 2017 – 10:48 f m

MyyZz - Jag beklagar din förlust :-( Jag vet hur det känns :-(
Otroligt vackra bilder du har tagit på henne och otroligt vacker Birma <3 Tycker om paddor <3maj 21, 2017 – 5:19 e m

Helen - Men så sorgligt!! Du har skrivit så fint om henne och jag förstår att det måste vara hemskt tomt och ledsamt utan henne.maj 21, 2017 – 8:23 e m

Julkalender: Katternas julkort!

Självklart tar vi julkort här hemma med alla katter varje år! I år har det självklart blivit av och här kommer deras julkort! Först ut ett syskonporträtt på Pinocchio och Bellebus!

Busiga pojken Pinocchio i sin tomteluva!

Bellebus som det charmtroll hon är! Och dessutom mattes bebis vilket man nästan kan se här!

Så, mattes ässkade Tufsen! En ängel och mitt hjärta!

Sedan kommer vackra prinsessan Bina. Hon är äldst i gänget och så bedårande söt!

Och sist, men absolut inte minst eller tystast, eller diskretast!! Vackra Pippis! Den galnaste kissen av dem alla! Och så kelig!!

Utöver dessa fem så består familjen bara av mig och vi önskar er alla en riktigt GOD JUL!!

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Julkalender: Lucka 18

Det har gått ett år sedan både jag och Bina blev utdömda och ändå är vi båda här. Still kicking som man säger över därborta! Veterinären tyckte att Bina var så dålig så de ville låta henne somna in och de tvekade inte alls. De förstod inte mig som tvekade. Bina var väldigt slapp hos veterinären och lät henne göra vad hon ville med henne så veterinären tog det som ett tecken på att hon var apatisk. Lägg till att min älskade Bina hade så dåliga värden så de hade aldrig sett det på en katt tidigare. Det var ett oerhört svårt beslut och veterinären påpekade flera gånger att det skulle vara skönt för mig att få det överstökat. Att jag inte skulle känna dåligt samvete när jag tog beslutet och att det skulle underlätta för mig! I min hjärna och framför allt i mitt hjärta var Bina viktigast. Att det var jobbigt för mig var av underordnad betydelse! Jag satt med henne i min famn och grät! Men inom hela mig så var det något som sade att detta var inte rätt! Jag skulle inte lyssna på veterinären utan gå på min egen känsla och det jag såg i Binas ögon! Jag valde självklart att lyssna på min prinsessa och ta hem henne och nu har ett år gått och hon mår mycket bättre! Det ÄR jobbigt! För mig! För min älskade Bina kan inte hålla tätt och känner inte när hon är kissnödig så ibland glömmer hon att gå på toan och det hamnar i min soffa istället. Och ibland när hon sitter i mitt knä så nyser hon till och då läcker det! Men det är inget som Bina lider av. Och då förtjänar hon att leva! Hon har livsgnistan kvar, hon har gått upp i vikt under detta år, och hon leker och är så kelig och mysig. Jag är så tacksam att hon finns kvar hos oss, trots det jobbiga.

Alla är värda att få leva sitt liv så länge det är värdigt och man mår huvudsakligen bra. Så nu sitter vi ett år senare, både hon och jag och vi kommer (nog, peppar peppar, ta i trä) klara oss båda två över julen! Sedan kommer ett nytt år med för mig många nya och inte så roliga erfarenheter men för Bina hoppas jag att det kommer bli ett bra år!

julkalender_

Helgbilden

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Helen - Jag tycker du gjorde det väldigt bra som stod emot veterinärens ”rekommendation” och lät Bina fortsätta leva ett fullvärdigt och härligt kattliv. Tänk om vi skulle göra samma sak med människor som blir inkontenenta??!! Vilken otroligt fin och julig bild du har tagit på den fina kattdamen!december 19, 2016 – 7:39 f m

Beppan - Ljuvligt julig bild!
Så tråkigt när husdjuren blir skruttiga. Och så svårt det är att fatta det där slutgiltiga beslutet. Rätt eller fel….???
Skönt att din vackra prinsessa har ett rätt hyfsat kattliv i alla fall.december 19, 2016 – 11:37 f m

Violen på Brandholmen - Så mysigt med allra sötaste Bina ibland julpyntet!
GOD JUL!december 19, 2016 – 3:34 e m

Anni - Att hon gått upp i vikt är väl ett tecken så gott som något på att hon inte själv tycks lida av sin inkontinens. Finaste julpyntet <3december 20, 2016 – 10:27 f m