Jag älskar att baka och det vet min älskade brorsdotter om så hon bad mig göra efterrätten/tårtan till påsk. Jag frågade henne vad hon ville ha och hennes önskningar var något fräscht, åt det syrliga hållet, och att den skulle vara gul! Självklart gjorde jag som hon önskat och här är det underverket! En chokladkladdkaka med passionsfruktspannacotta på. Dekorerad i gult och påskigt och lite roligt! Jag vet att alla tycker vi olika men en av mina kära släktingars första kommentar var ”måste du alltid göra sånt här skit”? Vad personen menade var att det var syrligt och det gillades inte. Personligen hade jag valt ett annat sätt att få fram den åsikten för det är inte särskilt roligt att göra något länge som man faktiskt är stolt över och få skit det första man får. Jag tänker att om jag skulle beté mig likadant tillbaka då skulle jag bli utkastad ur familjen helt och hållet, DET är jag helt säker på! Själv låtsades jag som ingenting och mina fina andra personer runt bordet tycker så klart likadant som jag och försökte släta över. Jag vet att jag inte ska bli ledsen men jag blir det. Jag är fortfarande ledsen när jag tänker på det såhär långt efter. Även om jag vet att det slutade med att personen i fråga gillade tårtan och sade det på sitt charmiga sätt ”den var väl okej då”. Det är så himla onödigt att ge såna kommentarer. Jag tror inte personen i fråga förstår hur mycket det sårar och jag tror heller inte att personen i fråga någonsin kommer ändra sig så det är bara att leva med MEN jag är stolt över min tårta, jag tycker den var jättegod och den var rolig att göra! Jag hoppas att jag även nästa år får göra tårtan och då förhoppningsvis göra något som passar alla. Jag visste faktiskt inte att personen i fråga inte gillade syrligt. Hade jag vetat det hade jag gjort annorlunda så det skulle passat även denne! Det skulle vara så roligt att för en gång skull få beröm för det jag gör av denna person. UTAN att någon ska påpeka det för honom först! Men det lär nog aldrig hända…
188. Många smaker
(bild 49 av 180)
