Idag efter jobbet kastade jag mig i bilen och åkte ut på landet för att bada. Mamma hängde med
och vi gick ner till bryggan! Där i vattnet var två gigantiska spindlar…riktigt äckliga med
långa håriga ben…de kröp omkring på vattenytan!
Jag har fobi för dessa äckel men jobbar hårt på att komma över det…det är ingen attraktiv egenskap…
Dessutom är det otroligt jobbigt att leva med den ständiga rädslan!
Som sagt…där kryper de omkring…på vattnet där jag ska hoppa i och bada!!!
Min lilla rara mamma (som inte riktigt har sett vad det är eller hur stora de är) tar den
första med handen och krossar den…Hon är inte rädd för spindlar och har inga problem
med att döda dem…MEN…de här var som sagt gigantiska och tydligen hårda och knastriga så hon tyckte
det var riktigt äckligt! Men det fanns ju en till…men modig som min mamma är så tog hon den också…men den krossade hon med skorna!!
Sedan tog det en stund av mild övertalning från min sida för att få mig att inse att jag ska bada…men med
vetskapen om att det kan bli sista dagen i mitt liv…för möter jag en sån i vattnet drunknar jag!!
Men det gick bra…jag lever och är SÅÅÅ STOLT över mig själv!!
Det låter kanske inte som en stor sak för er…speciellt för er som aldrig haft en rädsla så stor att den tagit
över hela ens liv! Jag har ju till och med mer eller mindre blivit dumpad på grund av denna rädsla.
SÅ för mig är detta en enormt stor sak och jag har tjatat hål i huvudet på mamma efter det om hur stolt
jag är över mig själv! Därför måste jag berätta det för er också!
JAG ÄR STOLT ÖVER MIG SJÄLV!
Och mamma är min hjälte som gjort att jag kan fortsätta bada denna sommar!!
