Kategoriarkiv: Personligt

En bukett blommor

Till er alla som besöker min blogg! Det är inte många nu för tiden men ni få är naggande goda! Jag förstår att det har minskat för inläggen har minskat och kanske inte är så inspirerande! Jag har en djup svacka i mitt liv just nu och allt är som en dubbel uppförsbacke så jag är glad varje gång jag lyckas få till en bild till en fotoutmaning. Det är också därför jag har minskat på kommentarerna hos andra. Jag har ingen ork att göra mitt eget liv just nu så då blir det än mindre ork att titta runt och kommentera hos andra och självklart då minskar besöken och kommentarerna här! Det förstår jag! Det är ledsamt för kanske är det då jag behöver dem som mest men det är ju inte lätt att veta för någon annan! Jag hoppas hitta tillbaka till glädjen, orken, bloggandet och framför allt skapandet! Och då kommer jag också tillbaka till er!

fredagstema_paskliljorFredagstema

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Inspiration av och från stenar!

Jag har haft en väldig lågsäsong fotomässigt. Tappat helt inspirationen men vill så gärna hitta tillbaka till den jag vet att jag har älskat att fotografera. Saken är den att gör man det inte ofta så tappar man det ganska snart så inte nog med att inspirationen är borta, så är även talangen…. Men jag hoppas att båda kommer tillbaka och nu när det är vår med alla vårblommor och ljuset så tänker jag att det blir lättare. Jag har redan varit ute två gånger denna vecka och första gången fotograferade jag snödropparna i förra inlägget. Idag har jag fotograferat flera vårblommor men det som inspirerade mig mest var gamla torra löv och dessa stenar som någon format till en pyramidform i skogen. Så jag bjuder på mina stenbilder och hoppas att ni kommer gilla dem! Jag gillade i alla fall att skapa bilderna!:)

Fredagstema

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Osynlig sorg

Jag är så trött! Trött på att förminska mig själv hela tiden. Försöka vara så liten jag kan så jag inte stör någon. Vara den tystaste vid bordet för yttrar jag fel ord vet jag att han kommer vara spydig tillbaka och så bryter helvetet lös! Jag är så trött på att smyga på tå…vara den som alltid ska ta se till att alla andra mår bra men aldrig bli sedd själv! Att alltid lyssna på alla andras problem men aldrig bli hörd! Att hela tiden hålla koll bakom sig och göra sig så osynlig i livet som möjligt, att inte få visa vem man egentligen är. Att aldrig duga! Alltid vara på min vakt för vad som kommer hända så jag kan förebygga. Föregå eller förgås! Att aldrig få känna frihet! Att aldrig få släppa lös den den där riktiga jag som finns därinne men som är osynlig! Jag är så trött! Och med tröttheten kommer sorgen. Sorgen som helt plötsligt en dag, när jag sätter mig i bilen för att åka hem, är så stark att jag knappt kan andas! Den har sipprat upp till ytan och kan inte hävas längre! Jag är förbannat trött på att vara osynlig! Att sitta som en mus vid bordet och knappt våga andas. Jag är så trött på att höra om andras problem. Vad känner ni om mina?? Jag vittrar sönder mitt framför ögonen på er och det enda ni ser är mitt operfekta skal…skalet som inte duger! Och jag….inuti….är osynlig! 

tisdagstema_ledsen_osynlig

Tisdagstema

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Skal

Alla bär vi olika skal som vi visar för olika människor! En del skal är hårda och kalla medan andra är färgstarka och blomstrande men ändå tomma. Ingen substans. Innehållet är det som är det verkliga. Det som är kärnan i alla varelser! Det som borde vara viktigast! Ändå bedöms alla efter det ytliga skalet! Och när man dömt någon utefter skalet kan det vara svårt att ändra uppfattning. Särskilt om skalet inte är särskilt vackert! Ovackra skal får sällan chanser. I alla fall inte chanser som vackra skal får. Men samtidigt kan det visa sig att gång på gång tror man att skalet hade något mer än bara vacker yta men inuti är det bara tomt och ihåligt…

En del kan lämna skalet bakom sig och gå vidare. Det är inte lätt men för en del är det enklare. Andra fastnar i sitt skal för resten av sitt liv och aldrig får någon chans. Slutar att ge sig själv en chans och vem ger någon en chans som inte ger sig sjäv en chans?

Det tar fem sekunder att bilda sig en uppfattning. Det tar en livstid att visa vem man är bakom skalet!

tisdagstema_skal_slanda

Tisdagstema

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!

Saknad!

Stigen ligger tom framför mig men jag följer den ändå. Inte ens gräset fångar några vindtoner, det är helt tomt, tyst och stilla.
Jag fortsätter fram tills jag ser den. Stolen! Där du brukade sitta! Nu är den lika tom som gräset och stigen…
Jag slår mig ner då mina trötta fötter inte orkar mer…
Jag saknar dig så!

fototriss_tomt

FOTOTRISS

Till toppen 
 Kontakta mig gärna!